16 November, del 2. I Bryssel

Det var lite stökigare att komma ut från planet och jösses hur stort flygfältet var! Flera våningar i mitten av allt och man fick nog vara ganska noggrann med att kolla bagageskylten för att hitta fram till sin kasse, som skulle dyka upp någonstans. Vända hit och dit och trappor hit och dit. Det fattas alltid ibland nån skylt, så man fick själv räkna ut ifall man skulle gå runt till följande rulltrappa, ner eller fortsätta nån annanstans, där det sen igen fanns en skylt. Men jag hittade nog till bagageaulan och där rullade våra väskor glatt runt redan. 

Sen var det bara att hitta ut och till rulltrappan, som Petra talat om: ta rulltrappan ner och sen genast till höger far bussen. Nå joo. Man hade börjat lite fixa på flygfältet och i trappan, så jag och några andra for ända ner till tågstationen och försökte sen hitta tillbaka upp en trappa där bland spånskivorna. Kluriga dom där Belgarna. Väl vid busshållplatsen, så for en precis när jag kom. Följande hade sen en chaufför, som glatt snattrade på franska i sin mobiltelefon och nickade till allt, som nån kund som ville komma in, frågade. När det väl var dags att åka iväg, så kom han på att säga, att han inte far till den hållplatsen, som jag och några andra frågat om. Han  stannar typ 2 platser tidigare och vänder sen tillbaka till flygfältet. Vilken tur att man har mobiltelefoner! För allt fixade sig och Petra kunde komma och möta mig där på Schuman istället för Place du Lux (Luxembourgin aukio). Synd att jag inte tog ett foto där bussen stannade vid EU högkvarteret. Jätte snyggt var det. Och härligt att se Petra!

Det var mörkt igen, klart och lite kallare väder, men kändes jätte skönt efter allt resande. Vi tog metro till hennes jobb, Finsk-Belgiska kulturfonden, som fanns då ännu i samma hus med Finska sjömanskyrkan. Jag lämnade mina väskor där och vi for ut för att äta och promenerade bara en liten bit bort och kom till en fin liten skvär. Vi åt gott på Belgo Belge, scampi till förrätt och varm sallad med lite vin. Härlig mat! Rekommenderar! Sen var det dags att åka hem, vi tog metro till stadsdelen Uccle. Sista bitens metro-spårvagn var rolig med sina smala dörrar. Kan inte fatta att folk trängs in dit med stora trolleys när min mindre, dvs. medelstora nätt och jämnt rymdes in genom dem. Petras är alltså större....

Petra bor i hennes systers man hus, som han håller på att renovera, ett hus i 3 våningar. Hon bor högst uppe där allt är redan fixat. En härlig lägenhet med ett stort rum med stor kokvrå, stort badrum och stor sovloft ovanför. Jätte mysigt och fint alltså. Petra har dessutom en så härlig stil, klart, vackert, varmt och skönt, att det blir extra fint var som helst. B&B Petronella är super!
Mysigt i sin helhet att vara där och trevligt att diskutera allt möjligt, kolla kameror och bilder och mycket annat. Så glad att denna resa blev av!