
Jahas, juldagarna gick lika fort som alltid. Idag har vi redan skingrats alla åt olika håll. Så är det när barnen blir stora.
Som tur var så fick vi till juldagarna kallt och friskt väder istället för det evinnerliga regnet, som öst ner dag ut och dag in. Jätte skönt med frisk luft även om vi här hos oss inte haft någont snö alls.
Snögränsen tycks ha gått nånstans vid Pemar, för "bakom Pemar" i Tarvasjoki, ser man vitt på åkrarna och vägarna.
Dan före dan jobbade jag hela dagen och sen åkte vi på kvällen till mina föräldrar och äta julmat tillsammans med min bror och hans fru.

Sen var det dags att packa hemma sista julklapparna, kolla att all mat osv. var i sin ordning, damsuga, ta fram alla juldukar som ännu gömde sig nånstans, tända en hel massa ljus och ta ett glas med julgögg.
Smått stressigt kändes det nog igen ett tag, men det hör väl till på natten dan före dan.
Och helt typiskt märker man ju då, att

man inte printat ut alla bilder man tänkt ge tillsammans med klapparna, printerns färg strudlar osv... men när ljusen är tända, skymningen har fallit och julmusiken spelar tyst i bakgrunden och man sätter sig i soffan med glögg, ja då är det jul.
Jag fick till födelsedagspresent amaryllislökar, söm började blomma just passligt. Den större, lime-färgade har gjort jätte höga stjälkar med 4 blommor var och är jätte ståtlig. Den första stjälken for av när fjärde blomman slog ut, så den hade jag i en vas över en vecka. Sen började följande själk blomma.
Jag fick också en mini-amaryllis, som slog ut på juldagen, blommorna är vita med rött lita varstans. Den är helt enkelt supersnygg även denn. Hoppas kunna få en sådan varje jul framöver.

Juldagsmorgonen började vi med julbastu, sen bar det åt mot Marttila, gamla mommo, moster och morbror. Vi har som tradition att lyssna på julfreden i radion när vi kör.
Julfred - Joulurauha - Christmas Peace

Mera information på
Julstandens sida:
Suomen Turku julistaa joulurauhan, lisätietoja
Joulukaupungin sivuilta
tästä. Där finns länkt till talet och var man kan se det på nätet.
--

Mommo sen igen tycker mest om röda Amaryllisar, på finska även kallade Ritarinkukka, och måste nog medge att hennes var jätte fin den med. Egentligen har hon flera som blommar just nu men den på bild har största blommorna på kortaste stjälken. Faktiskt stora blommor.
När jag var liten spenderade jag mycket tid i Marttila och jultraditionerna och maten där, är lite annorlunda än det, som vi har hemma hos oss.
Så klart ändras ju allt lite med tiden och sen när de är äldre mänskor utan barn, som naturligt börjar lämna bort vissa saker. Men jag är nog lite mer "julmänska" än de.

Måste nog medge, att jag saknar julpynten där, för det tycks nog bli färre varje år. Nog skall man lite skapa stämning när det inte finns snö heller ute, fast det är nog kanske det som tar bort från orket att satsa på julfirandet. Och inte har man så mycket ork heller då man sköter sjuka hemma dygnet runt, det så klart.
Men mommo var på gott humör, så även alla de andra, och katt-terapi fanns det rikligt med också på listan. Vi hade det mycket lugnt och trevligt där flera timmar.

Sen var det dags att åka hem, ta med julklappar och annat pick och pack och styra mot Pargas, där julgubben redan börjat sin runda klo 14. Han var hemma och lagade maten i ordning där emellan och klo 19 -tiden skulle vi har allt klart, dukat och plockat och glöggen varm.
Vi hann bli färdiga i tid och även min farbror A, som glädde oss denna jul, kom i god tid.

Fast nog var det tur att tomten blev lite sen, det hade varit så många snälla barn, för vi hann få i år även marshallerna att brinna ute innan han kom hem OCH glöggen varm.
Det lyckades inte ifjol.
Sen var det dags för våra traditionella julgubbsbilder, god mat och en lugn kväll med julklappar och mys.
Juldagen började med Julotta i Pargas kyrka klo 6.00. Efter det var det skönt att krypa ner under täcket ännu några timmar. Juldagen var vi hemma hela dagen och "gjorde ingenting". Precis som planerat.

Annadagjul var det dags för besök i Marttila och hos T:s mamma för att träffa hans bröder, som firat jul med henne. Inte heller i år lyckades vi med att träffa den "Holländska" familjen enligt överenskommelse, ifjol såg vi deras lilla son ca 30 min, i år blev det bara "hej hej" på gården. Får se hur det blir nästa år - kanske det är bäst att nöja sig med kontakt via nätet....fast jag fick nog ingen mikrofon för att få Skypen att fungera ordentligt.

Julen var alltså sådan som vi hoppats och tänkt - riktigt lugnt och skönt.