
En grå, dimmig och regnig dag.
Sorgsen på många sätt. Min kära mormor E:s begravning i Marttila kyrka. Som om hela omgivningen hållit med oss, dimmigt och disigt och overkligt, hon är borta fast hon är här med oss för alltid. Svårt att fatta. Är tacksam för att ha fått leva med henne i närmare 50 år, ofattbart i sig även det. Tacksam för att min son fått leva med gammelmormor i över 20 år, vilken rikedom i sig.
Nu gäller det bara att vänja sig i en ny verklighet.Inte lätt alla gånger.
En sorlig dag men även glada minnen togs upp, hon är med oss alltid.
Sov gott lilla mommo, vi älskar dig.
The funeral of my beloved grandmother E.
A sad and gray, a bit dizzy day, like nature was grieving with us. How fortunate to have had her in my life all my life, that is almost 50 yeas. How lucky for my son to have lived with his greatgrandmother for over 20 years, incredible even that. Now she is gone, not here but present all the same forever. We love you grandma, sleep peacefully.




















